Publicerad 13 maj 2019
Den 1 maj 2019 fyllde den könsneutrala äktenskapslagstiftningen 10 år. Att äktenskapslagstiftningen är könsneutral innebär att det inte görs någon skillnad på vilket kön – juridiskt, biologiskt, eller socialt – makarna har och att samkönade par således kan ingå, leva i och upplösa äktenskap under samma förutsättningar som heterosexuella par.
Resan till en könsneutral äktenskapslagstiftning har varit lång och tidigare
lagstiftningsförslag har genom åren mötts av starkt motstånd. Ikraftträdandet av den könsneutrala äktenskapslagstiftningen den 1 maj 2009 är således en stor framgång för hbtqi-rörelsen. Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL, skriver i en artikel att förbundet ser på den könsneutrala äktenskapslagstiftningen som “en stor framgång för hbtq-rörelsen och ett gigantiskt steg framåt för samkönade pars rättigheter i Sverige”.
Läs RFSL:s artikel här: https://www.rfsl.se/aktuellt/ratten-att-gifta-sig-fyller-10-ar/
Äkta makar firar 10 år
I och med att den könsneutrala äktenskapslagstiftningen firar 10 år, firar också de första samkönade paren 10 år som gifta. I en artikel från tidningen Metro intervjuas ett av de par som var först ut att gifta sig, Alexandra och Åsa Einerstam. I artikeln beskriver paret att den 1 maj 2009 var en dag full av glädje och att de ser positivt på den utveckling som skett avseende hbtqi-personers rättigheter. Samtidigt framhåller paret att det finns mycket kvar att göra för hbtqi-personers rättigheter i Sverige och pekar bland annat på att olika regler för fastställande av föräldraskap gäller för samkönade respektive heterosexuella par.
Familjerätt förändras långsamt
Familjerättens område präglas av traditioner och utvecklingen på detta rättsområde har en tendens att gå långsamt. Därför kan den familjerättsliga lagstiftningen ibland upplevas som föråldrad. Under senare år har lagstiftningen emellertid genomgått en del förändringar till fördel för par i samkönade äktenskap och för hbtqi-personer generellt. Bland annat kan moderskap sedan 2005 fastställas på samma sätt som faderskap för den som är make, registrerad partner eller sambo med den som föder barnet. Det som Alexandra påpekar i Metros artikel avseende olikheter vid fastställande av föräldraskap stämmer emellertid, eftersom det finns en faderskapspresumtion för heterosexuella par som innebär att en manlig make till den som föder ett barn presumeras vara far till barnet, medan motsvarande presumtion inte gäller en kvinnlig make till den som föder ett barn. En kvinnlig make måste istället aktivt bekräfta moderskapet. Trots sin tendens till långsam utveckling, moderniseras den familjerättsliga lagstiftningen sakta men säkert och värnar allt mer om hbtqi-personers rättigheter. Den senaste förändringen avseende föräldraskap skedde så sent som den 1 januari 2019, då särskild reglering avseende den situationen att barnets föräldrar har bytt könstillhörighet infördes i föräldrabalken. “ Bara för att man har vunnit några segrar får man inte ta dem för givet”, säger dock Alexandra till Metro och hbtqi-rörelsens kamp för lika rättigheter är därmed inte slut än.
Familjerättsadvokaterna ser positivt på utvecklingen av hbtqi-personers rättigheter och ställer oss bakom den fortsatta kampen.
Källor:
https://svjt.se/svjt/3016/75
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/inte-diskriminering-neka-kvinna-i-samkonat-aktenskap-foraldraskap-men-do-overklagar/
https://data.riksdagen.se/fil/49B599C5-55AA-45A3-8F8F-F4B44D863D5B
https://www.rfsl.se/aktuellt/ratten-att-gifta-sig-fyller-10-ar/
https://pro-karnovgroup-se.ludwig.lub.lu.se/document/496191/1
https://pro-karnovgroup-se.ludwig.lub.lu.se/document/527364/1#SFS1949-0381_K1_P3
Behöver du hjälp med Rättsprocessen?
Ställ din fråga till oss, så hjälper vi dig.
