Hedersrelaterat våld och förtryck – förslag för ökat skydd

Publicerad 8 mars 2019

Den 24 juni 2019 har det gått 20 år sedan mordet på Pela Atroshi. Mordet på Pela tillhör de första i svensk rättshistoria där det talas om hedersmotiv. Med hedersmotiv menas att motivet till brottet varit föreställningar om heder. Idén om heder bygger på uppfattningen att en individs agerande påverkar familjens heder, det vill säga rykte och ansenlighet, och är kopplat till så kallade hedersnormer som berättar hur en individ ska agera för att familjens heder ska upprätthållas.

Hedersnormerna bygger på starka patriarkala och heteronormativa föreställningar och innebär exempelvis att familjens heder anses vara avhängig kvinnliga familjemedlemmars kyskhet och oskuld. Hedersnormerna kan exempelvis styra hur en kvinna ska klä sig, vem hon ska umgås med och vem hon ska gifta sig med.

Hedersnormer styr

Att hedersnormerna efterlevs kontrolleras av familjen, släkten och andra bekanta. Den som inte agerar i enlighet med normerna riskerar att utsättas för repressalier. Repressalierna består framförallt i våld, så kallat hedersrelaterat våld, och kan vara avsedda att avskräcka från att handla i strid med hedersnormerna, men kan också vara ett sätt att återställa familjens heder. I Pelas fall ansåg exempelvis hennes pappa och farbröder att det enda sättet att återställa familjens heder var att beröva henne livet.

Satte hedersrelaterat våld på agendan

Mordet på Pela, tillsammans med ett antal andra mord i slutet på 1900-talet och början av 2000-talet, satte begreppet hedersrelaterat våld på agendan. Våldet är emellertid en repressalie. Den som av olika skäl inte kan, vill eller vågar motsätta sig hedersnormerna lever istället under normernas förtryck. Under senare år har alla de personer som lever under hedersrelaterat förtryck kommit att inkluderas i hedersdebatten och det talas numera om hedersrelaterat våld och förtryck.

Fyra åtgärder för ökat skydd

Under 2018 publicerades en offentlig utredning som särskilt utreder skyddet för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck samt vilka åtgärder som kan vidtas för att öka skyddet för dessa personer. I utredningen föreslås primärt fyra åtgärder, (1) att en särskild straffbestämmelse för barnäktenskap ska införas, (2) att en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv ska införas, (3) att ett utreseförbud för barn som riskerar att föras utomlands för för att ingå äktenskap eller könsstympas ska införas och (4) en ökad samverkan mellan myndigheter i syfte att förebygga och beivra hedersrelaterad brottslighet.

Du kan läsa regeringens utredning här: https://www.regeringen.se/contentassets/1211a212d9104bdc9a1eab2e160da99e/okat-skydd-mot-hedersrelaterad-brottslighet-sou-201869/​.

Klargöra samhällets inställning

Syftet med de föreslagna åtgärderna är dels att klargöra samhällets inställning till hedersrelaterat våld och förtryck, dels att öka möjligheterna för både den som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och den som känner sig tvungen att delta i sådant våld och förtryck att ta sig ur och förhindra hedersrelaterad brottslighet.

Det finns redan idag goda möjligheter för dig som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck att få hjälp och upprättelse. Ett första steg kan vara att kontakta polisen eller en kvinnojour.