Publicerad 1 juli 2019
Inför en föräldraskapspresumtion som gäller på lika villkor för samkönade och heterosexuella par. Det föreslår Regeringens utredning. Den som är gift med eller registrerad partner till den som föder ett barn ska presumeras vara far eller mor till barnet.
Det har gått 70 år sedan föräldrabalken, FB, antogs och synen på familj och föräldraskap har kommit att ändras väsentligt under de decennier som passerat. FB har också genomgått genomgripande förändringar sedan sitt ikraftträdande, men kan i delar fortfarande anses släpa efter samhällsutvecklingen. Således har exempelvis samkönade par sedan 10 år tillbaka samma rätt att ingå äktenskap som heterosexuella par, medan regler för föräldraskapets uppkomst fortfarande skiljer sig åt för samkönade respektive heterosexuella par. Under 2018 presenterade regeringen därför en utredning angående nya regler för faderskap och föräldraskap. I utredningen föreslås bland annat att det ska införas en generell föräldraskapspresumtion för den som är gift eller i registrerat partnerskap med en person som föder ett barn.
Presumerat föräldraskap
Idag gäller en faderskapspresumtion som innebär att en man som är gift med en kvinna som föder ett barn, presumeras vara far till barnet. Faderskapspresumtionen bygger i grunden på tanken att den som är gift med kvinnan kan antas vara genetisk far till barnet. Med teknikens utveckling har det emellertid blivit möjligt för par som inte kan få barn på naturlig väg att genomgå assisterad befruktning med donerade spermier. I dessa fall är den som är gift med kvinnan inte genetisk far till barnet. Trots detta presumeras kvinnans manliga make vara far till barnet.
Presumtion oavsett könstillhörighet
Förutsatt att ingen i ett samkönat par har ändrat könstillhörighet, kan samkönade par inte få barn som är genetiska barn till dem båda två, åtminstone inte med dagens teknik. Om faderskapspresumtionen endast hade gällt i situationer där det fanns anledning att presumera att kvinnans make var genetisk far till barnet, hade det därför kunnat argumenteras för att presumtionen endast skulle gälla just faderskap. Eftersom faderskapspresumtionen gäller även då kvinnan genomgått assisterad befruktning med donerade spermier, framstår det emellertid som orimligt att det fortsättningsvis skulle göras skillnad mellan en manlig och en kvinnlig make till den som föder barnet. Utredningen föreslår därför att det ska införas en föräldraskapspresumtion som gäller på lika villkor för samkönade och heterosexuella par och som innebär att den som är gift med eller registrerad partner till den som föder ett barn ska presumeras vara far eller mor till barnet. Utredningen föreslår vidare att föräldraskapspresumtionen ska gälla oavsett om någon eller båda makarna har ändrat könstillhörighet, vilket exempelvis innebär att den som är gift med en man som föder ett barn ska presumeras vara förälder till barnet oavsett makens egen könstillhörighet.
Läs hela utredningen här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/08/sou-201868/
Läs advokatsamfundets remissvar här: https://www.advokatsamfundet.se/globalassets/advokatsamfundet_sv/remissvar/669848_20190228114809.pdf
Behöver du hjälp med Rättsprocessen?
Ställ din fråga till oss, så hjälper vi dig.
Stina Zakrisson är advokat, med juristexamen från Stockholms universitet, och grundare av Familjerättsadvokaterna. Hon har sedan år 2010 hjälpt personer med vårdnadstvister, skilsmässor och bodelningar samt agerat målsägandebiträde och stöd för brottsoffer.
