Vid separation kan båda parter ansöka om att få kvarsittanderätten till bostaden fram till dess att bodelning har skett. Genom bodelning avgörs slutligt vem som ska få bostaden på sin lott, antingen genom att parterna kan enas om en bodelning eller, om parterna inte kan enas, att någon av dem ansöker hos tingsrätten om att en bodelningsförrättare ska utses att förrätta en ”tvångsbodelning”. Ansökan att få kvarsitta i bostaden ställs till tingsrätten och parten får då motivera varför just hen har störst behov av att få bo kvar tills dess att bodelning skett. Motparten få därefter tillfälle att yttra sig och inkomma med sin inställning i frågan. Tingsrätten kallar till ett sammanträde under vilket parterna får föra fram sin inställning.
Familjerättsadvokaterna
Vem får bostaden vid en separation?
Det som avgör frågan om vem som får bostaden är vem som har störst behov av bostaden. Rätten gör en sammanvägning av olika faktorer. Dessa saker spelar in: Vem barnen ska bo med, Vem har svårare att på annan väg skaffa en bostad, exempelvis genom att ha stått kortare tid i bostadskö, eller har sämre möjlighet att hitta bostad via sitt nätverk. Sjukdom/handikapp som gör det svårt att flytta. Andra argument: avstånd till jobb, och skola, barnens kamrater etc. Vem som står på hyreskontraktet är inte avgörande för vem som får kvarsittanderätten till dess att bodelning sker. Vid den efterföljande bodelningen finns det inte heller något som hindrar att den som inte stått på hyreskontraktet får bostaden på sin lott, om personen bedöms ha bäst behov av bostaden.
Är bostaden en bostadsrätt gäller detsamma, med den skillnaden att den part som vid en bodelning anses ha bäst behov av bostaden och därför bör få den på sin lott givetvis måste utge ekonomisk ersättning till den andra parten. I akuta fall kan domstolen avgöra frågan på handlingarna. Ett beslut om kvarsittanderätt av domstol innebär att den personen som beslutet går emot genast måste flytta ut. Beslutet av domstolen får verkställas direkt, på samma sätt som en dom som vunnit laga kraft. Vägrar personen avflytta ska man omgående begära handräckning hos kronofogden som verkställer beslutet. Den kvarboende personen kan bli skyldig att utge nyttjandeersättning till den andra parten fram tills bodelning sker. Detta gäller om det är fråga om ett gemensamt hus eller bostadsrätt, men inte om det är fråga om en hyresrätt. Kontakta advokatbyrån så hjälper vi dig ansöka om kvarsittanderätt till bostad.
Advokat Stina Zakrisson i tidningen Hem och Hyra angående vem som får lägenheten efter en separation
Behöver du hjälp att ansöka om kvarsittanderätt?
Ställ din fråga till oss, så hjälper vi dig.
