Rättsprocessen

Polisen börjar utreda brottet efter polisanmälan, utredningen kallas förundersökning. Den leds i bästa fall av åklagare eller av en mycket erfaren polis. Vid våld i nära relation är det vanligen en åklagare som leder förundersökningen. Förundersökningsledaren fattar en mängd beslut under förundersökningen och ger polisen olika direktiv. Det kan vara beslut om husrannsakan och säkring av kriminaltekniska spår på brottsplatsen, förhör med misstänkta, vittnen och målsäganden. Syftet med utredningen är att utreda vem eller vilka som har gjort sig skyldiga till brott. Att förundersökningen är åklagarledd är många gånger en faktor som ökar chansen för åtal då kvalitén i förundersökningen upprätthålls. Åklagaren är den som sedan beslutar om åtal ska väckas eller om förundersökningen ska läggas ned. Beslut att lägga ned förundersökningen kan fattas om det inte går att identifiera gärningspersonen eller om åklagaren anser att bevisningen inte kommer räcka för en fällande dom. Åklagaren har genom hela utredningen och även under huvudförhandlingen en objektivitetsplikt. Åklagaren sätter inte brottsoffrets intressen framför den tilltalades. Om du anser att åklagaren har lagt ned förundersökningen, eller omrubricerat brottet, på felaktiga grunder kan du med hjälp av din advokat begära omprövning av beslutet. Din advokat är begär i egenskap av ditt målsägandebiträde att en annan åklagare, och eventuellt en överåklagare, ändrar beslutet. Målsägandebiträdet är din partsföreträdare och har enbart till uppgift att bevaka dina rättigheter som brottsoffer i rättsprocessen.

När brottsutredningen är klar beslutar åklagaren om åtal ska väckas eller inte. Beslutar åklagaren att väcka åtal lämnas en stämningsansökan in till tingsrätten. Av denna framgår vem eller vilka som ska ha gjort sig skyldiga till brott, när det skedde och vilken bevisning åklagaren har. Uppgifter kan ibland vara sekretessbelagda för allmänheten. Uppgifter om brottsoffret, vem som är målsäganden, i sexualbrott är vanligen sekretessbelagda. Brottmålet prövas sedan i tingsrätten, eventuellt hovrätt samt i enstaka fall i Högsta domstolen. Under rättegången gås bevisningen igenom och det hålls förhör med de inblandade såsom målsägande, tilltalad och vittnen. Eventuellt hörs sakkunniga om rättsintyg och annan bevisning. När förhören och bevisupptagningen är klara sammanfattar åklagare, målsägandebiträde och försvarsadvokat vad de anser har framkommit och blivit bevisat under rättegången genom sina slutpläderingar. Rätten ska sedan fatta beslut att döma eller frikänna den eller de misstänkta och bestämma påföljden – vilket straff gärningspersonen ska få – samt hur stort skadestånd denne ska betala till brottsoffret. Domen meddelas sällan samma dag, utan meddelas någon eller några veckor efter rättegången. Du kan lära dig mer om huvudförhandlingen i brottmål genom Rättegångsskolan, klicka nedan,